Blickarna är värre än vanligt när Amanda går runt i skolan den dagen. Alla vet. Alla vet. Harry och Amanda var inte ihop längre. Det har stått överallt i media.

''Harry Styles, an unfaithful pig?'', ''The dreamboy is now free!'', ''Harry Styles in tears!''

Rubrikerna på kvällstiningarna hade varit många. Paparatzin hade till och med fått bilder av Harry gråtandes. Klart det gjorde lite ont i Amanda att se att Harry grät. Men, Amanda hade också gråtigt. Hon hade gråtigt mycket.

Hon går igenom korridoren påväg till hennes andra lektion. Hon vet egentligen inte vad blickarna betyder. Hon trodde att folk skulle ha varit glada över att Harry och Amanda hade gjort slut. Harry var ju ledig nu. Men blickarna var mer sura, än glada. Det var som om det var hennes fel. Hennes fel att de hade gjort slut. Det kanske är hennes fel? Hon vet inte riktigt, hon är rätt förvirrad just nu.

- Läget?

Sara kommer springades bakom Amanda.

- Ja, bättre än igår iallafall, svarar Amanda och försöker le lite. ¨

- Det är bättre att ha det bättre än att ha det sämre, säger Sara och försöker skämta lite.

Amanda små skrattar och nickar.

- Jo det är ju sant, svarar hon.

De fortsätter gå och små prata.

- J*vla Bitch! Skaffa ett liv, istället för att förstöra andras! skriker en tjej när Amanda går förbi henne.

Amanda bryr sig inte om att svara.

- Eller hur! Du är en häxa! skricker en annan.

Amanda bara fortsätter gå.

- Du är f*n smuts! Du bordde inte få finnas! skriker en annan.

Amanda känner hur orderna börjar tränga sig in till henne. Det börjar göra ont.

- Eller hur! Gå och döda dig själv! Ingen vill ha dig här! skriker en annan.

Amanda vill börja springa nu, hon vill inte höra mer. Men hon går kvar, helt normalt.

- Ta inte åt dig, viskar Sara till Amanda.

- SMUTS! SMUTS! SMUTS! SMUTS! SMUTS!

Många tjejer skriker nu.

Amanda klarar det inte längre, hon känner hur tårarna börjar trilla ner från hennes kinder. Hon börjar springa mot närmaste utgång. Hon vill bara bort. Bort från allt.

Louis och Harry sitter på ett café i New York, USA. De andra killarna i 1D är ute och shoppar.

- Har du sätt klippet? undrar Louis

- Vilket? svarar Harry.

- På Amanda i hennes skola, säger Louis.

- Nej.. Vad heter den? säger Harry

- Är du säker på att du vill veta det? frågar Louis och kollar djupt på Harry.

- Ja! säger Harry bestämmt.

- ''Harry's ex Amanda (ugly girl btw). This is for you Harry, we love you'', säger Louis.

Harry googlar det. Det kommer upp en video. Harry kollar på den. Det är en video som någon har filmat på Amandas skola. Det är svårt att se vad som händer i början. Man hör tjejer skricka. Plötsligt zoomar kameran in på Amandas ansikt. Först är ansiktet alvarligt och stängt. Det vissar inga känslor. Det gör ont att se Amandas ansikte. Han har saknat det så mycket. Hennes ögon. När skriken runt henne blir högre blir Amandas anstikte mer och mer sårbart. Man ser att hon börjar ta till sig av de fula kommentarerna. Plötsligt börjar tårarna rinna ner längs hennes kinder. Hon såg så ledsen ut, så skadad. Det gör så ont inuti Harry. Att se henne gråta är det värsta som finns. Att se hennes fina, gröna ögon gråt fylda. Det är rena tortyren. I slutet av video springer hon iväg. Alla som står kvar i korridoren skrattar.

- Va hemskt... säger Harru tillslut.

- Jag vet. Och sen att de skriver att de gör det för dig.... det är sjukt, säger Louis.

Harry börjar nästan gråta. Men han håller det inne. Han vill inte gråta offentligt, igen. Han har bestämmt sig nu, han vet vad han måste göra.

Hon vill inte gå upp. Hon vill inte. Hon orkar inte. Efter det som hände i skolan igår hade hon sprungit hem, lagt sig i sängen och gråtigt. Hon hade inte slutat gråta förren hon somnade senare på kvällen. Nu har hon vaknat, ligger i sängen och vill inte gå upp. Men hon måste. Hon har ett viktigt prov idag - som hon inte har pluggat till - så hon måste till skolan idag. Hon reser sig upp. Huvudet är inte riktigt vaknat än. Hon klär på sig och äter frukost. Sen går hon ut ur huset och går till skolan. Hon har nu varit vaken i ungefär 1 timme och hennes huvud har inte vaknat riktigt ännu.

När hon kommer fram till skolan ser den väldigt död ut. Dödare än vanligt. Amanda kollar på klockan. Hon börjar om 6 minuter. Hon går in genom dörren. Ingen där. Var är alla? tänker hon. Det är helt tomt. Verkligen helt tomt. Amanda har aldrig sätt skolan så här tom. Hon går till hennes skåp.

- Amanda?

Rösten kommer bakig från. Amanda känner igen rösten. Hon vet inte om hon ska gråta eller skratta. Hon har saknat rösten, men rösten har skadat henne väldigt mycket. Hon vänder sig om. Han står där. I egen hög person. Hon håller på att börja gråta, han också ser hon.

De står bara där och stirrar på varandra. Det var så länge sen de såg varandra.

- A-amanda, jag är ledsen. Jag vet att det jag har gjort är fruktansvärt. Säg vad som heltst, jag gör vad som helst för att få dig att förlåta mig. Jag såg videon. Jag är verkligen ledsen Amanda. Jag vill att du ska veta att jag älskar dig, säger Harry.

- Harry, jag, jag... jag har saknat dig så mycket, svarar Amanda med ett litet leende.

Harry lyser upp.

- Stopp! Detta betyder inte att jag har förlåtit dig, säger Amanda innan Harry hinner bli allt för glad.

- Du måste veta att det du gjorde inte var det värsta. Det västa var att du ljög. Om jag ska förlåta dig måste du lova att du inte ljuger mer, fortsätter Amanda.

Harry börjar gå mot Amanda och säger med ett flin:

- Jag lovar att aldrig mer ljuga.

- Nej! Säg det utan att skratta, försök vara lite seriös snälla Harry, säger Amanda.

- Jag lovar att aldrig mer ljuga, säger Harry igen, denna gången utan att skratta.

Harry och Amanda står nu så nära att deras näsor rör varandra. De kysser varandra. Väldigt länge.

- Jag har saknat dig också, säger Harry efter kyssen.

- En fråga, varför är det ingen annan i skolan? frågar Amanda.

- Jag pratade med alla innan - de är ledsna föresten för allt det där de sa igår -, och se gick med på att skjuta upp skoldagen en timme så att jag fick hela skolan för mig själv, de kommer tillbaka om typ en halv timme, svarar Harry stolt.

- Jag älskar dig, säger Amanda och kollar in i Harrys ögon.

- Jag älskar dig också, säger Harry och kollar in i Amandas djupa gröna ögon precis som han hade gjort den där dagen när han träffade Amanda för första gången.