Hannha stänger dörren bakom honom. Killen som sitter i nedredelen av våningsängen ler när han ser Louis.

- Hej! säger han.

- Hej! svarar Louis och bär in sina väskor i rummet.

- Behöver du hjälp? undrar killen.

- Nä det är lugnt, jag klarar mig, svarar Louis.

- Okej.. Föresten jag heter Mike, Mike Sheeme, säger killen och räcker fram sin hand för att hälsa.

- Louis Tomlinson, svarar Louis och skakar Mikes hand.

- Varför känner jag igen det namnet?

- Jag vet inte.... kanske för att jag är en medlem av ett rätt känt pojkband, One Direction.

- Ahhhhhh, min syster älskar er! Hon skulle freaka om hon visste att du var här!

- Haha, många av våra fans skulle freaka om de visste att vi var här.

- Ni? Är de andra medlemar här också?

. Japp.

- Vilken sida?

- Niall och Zayn, right. Liam och Harry, left.

- Synd... Harry är den ända jag vet vem är, han verkade cool.

- Varför är det synd?

- Han är ju lefter nu..

Mike utalar ordet lefter som om han har skit i munen. Man kn tydligt höra att han inte gillar de här så kallade lefters.

- Vad har det med saken att göra? undrar Louis.

- Louis, du är en righter, righters gillar inte lefters. Righters och lefters umgås inte.

- Men hon där Hannah sa ju att...

- Hannah vet inget om vad som händer på denna skolan. Hon går runt i sin egna lilla värld. Förhållandet mellan Right och Left är som förhållandet mellan änglar och djävular. Krig.

Mikes ögon förendras från glada och välkomnande till kala och hårda. Louis kan tydligt se att detta med vilken sida man bor på inte bara handlar om var ens sovrum ligger, det handlar om på vilket sätt man lever på. Han börjar bli orolig för vad som kommer hända efter de lämnar skolan, men han bestämmer sig för att det fick vara framtida Louis problem.

Niall kommer in i rummet och en kille sitter på sängen. Han reser sig upp för att hälsa på Niall.

- He...

Det är som om han fryser till is. Han står helt chockad och stirrar på Niall.

- Hallå? säger Niall och viftar med händerna framför killens ögon.

- Oj... jag är ledsen, jag blev bara lite chockad, du är liksom....du?! säger killen efter än stund.

- Ja, sist jag kollade så var jag jag, svarar Niall och ler.

- Hahah. Vad gör du här? frågar killen.

- Ehm, ja... alltså jag måste bara veta vad du heter först, du vet ju vad jag heter och så...

- Haha okej, Simon Brown.

- Trevligt att träffas Simon!

- Men, du svarade inte på frågan, varför är du här?

- Ehm, alltså, vissa folk tyckte att vi behövde komma bort från ''kändis världen''..

- Jaha okej, är det okej om du sover där uppe? Jag har alltid använt den nedre.

- Visst det är OK.

Niall börjar packa ut sina grejer. Det var kanske inte så dumt det där egntligen, med att komma brot från ''kändis världen''. ''Kändis världen'' var väldigt tuff och hård, det fanns inte mycket tid att bara vara sig själv och slappna av lite. Det kanske han kunde få tid till här, kanske denna så kallade semestren skulle bli något posetivt?

När Zayn kommer in genom dörren är han nervös. Han hatar att träffa nya människor. Han är aldrig säker på hur första intrygget kommer bli. Han vill så gärna att det ska bli bra, men då över anstränger han sig bara och då blir han tyst och blyg. Första gången de hade umgåts i One Direction hade han också varit blyg, men det hade iallafall gått över efter bara några dagar. Nu vill han att han göra ett bra intryck, men han vill fortfarande vara sig själv.

- Hej! säger han så fort han får ögonkontakt med killen som sitter på sängen.

Att säga hej först låter bra, tänker han.

- Hej, svarar killen men reser sig inte upp.

Han var inte så imötokomande.

- Jag är Zayn Malik, säger Zayn.

- Zac Ball, svarar killen.

Zac sitter fortfarnade kvar på sängen. Han har på sig en rutig skjorta och jeans. Han har stått vid speglen länge ser man. Mycket hårvax!

Zac kollar upp på Zayn och ler.

- Eh, sorry. Jag är bara lite nervös, jag är inte så bra på detta med första intryk och grejer, säger Zac, reser sig upp och sräcker fram handen för att hälsa på Zayn.

Denna killen verkade väldigt lik Zayn. Posetivt, tänker Zayn. Han skackar Zacs hand.

Liam går långsamt in i rummet. Varför sitter det en tjej på sängen? I alla andras rum hade det varit killar, varför inte i Liams rum? Tjejen måste ha sätt vad han tänkt när hon säger:

- Jag vet, jag vet, det är jättekonstigt att jag sitter här. Du trodde att du skulle bo tillsammans med en kille. Men lugn, jag är typ en av killarna här på skolan. Jag heter Soe Tyler, jag är din nya rumskamrat!

- Hej.. nej det är lugnt. Mitt namn är Liam Payne, säger Liam.

- Liam? Trevligt. Spelar du några sporter? frågar Soe.

- Jag är en rätt bra löppare. Sedan har jag spelat lite fotboll på fritiden och så, men inget särkilt bra, svarar Liam.

- Jag spelar fotboll. Det finns två lag här på skolan, ett för lefters och ett för righters. Som du antagligen har räknat så spelar jag i lefts lag. Vi är rätt bra, bättre än right i alla fall.

Liam skrattar. Hans rumskamrat var rätt najs. Detta kunde bli bra.

- Läget? frågar killen inne i rummet.

- Bra, tack! Själv? säger Harry och bär in sina väskor i rummet.

- Sjukt bra faktiskt! svarar killen och ler stort.

- Är det något som har hänt? Eller är du bara alltid så här glad? säger Harry och skrattar lite.

- Nog en liten blanning. Vill du veta en awesome grej?

- Visst...

- Det finns en sjukt snygg tjej som jag känner hem ifrån, vi brukar typ umgås på sommrana, hon har nu börjat här på skolan!

- Najs! Är hon intreserad av dig?

- Jag hoppas det!

- Haha.

- Har du en flickvän?

- Nej.. det är lite svårt att ha en när man har mitt jobb.

- Ditt jobb?

- Jag är sångare, i ett band, One Direction.

- Jaså? Coolt!

Harry börjar packa ut sina grejer.

- Har du övre eller undre sängen? undrar Harry.

- Övre! svarar killen. Du, jag glömde, jag heter Tom Praker. Du?

- Harry Styles. Jag skulle gå ner när jag var klar, vi ses!